Samfundet: “Harry Schauman hade varit mycket nöjd med läget idag”
Svensk-Österbottniska Samfundet har en särställning när det gäller HSS utdelning. Enligt stadgarna går nämligen 70 procent av stiftelsens utdelning till samfundet.
Att förstå skillnaden mellan Harry Schaumans Stiftelse stiftelse och Svensk-Österbottniska Samfundet r.f. och deras ansvarsfördelning är inte det lättaste. Konstruktionen ser ut som den gör av historiska orsaker. Samfundet grundades 1920 av bland andra Harry Schauman med syftet att stärka det svenska Österbotten, särskilt inom vetenskap, kultur och konst.
– Med tiden insåg Harry att kulturpersoner och vetenskapsmän inte nödvändigtvis är de bäst lämpade att förvalta donationerna. Därför grundades stiftelsen 1933 för att garantera en framgångsrik förvaltning, inte minst av Harrys egen stora förmögenhet, förklarar samfundets preses Mårten Björkgren.
En förmånlig konstruktion
Stiftelsen beslutar själv om 30 procent av sin utdelning, det vill säga det som blir kvar när 70 procent gått till samfundet. Båda instanserna stöder vetenskap, utbildning, kultur och konst på svenska i Österbotten – så hur ska den som söker understöd veta till vilkendera instansen den ska vända sig?
– Förenklat kan man säga att samfundet ansvarar för bredden och mångfalden i utdelningen, eftersom också enskilda personer kan söka understöd av oss, förklarar Björkgren. Han medger att upplägget antagligen inte är glasklart för en utomstående, men att det ändå har sina fördelar genom att samfundet och stiftelsen kompletterar varandra.
– En fördel med upplägget är att samfundet har väldigt låga administrationskostnader, då vi bara har en avlönad anställd på deltid. I övrigt sköts verksamheten med frivilliga krafter, som främst utgörs av styrelseledamöterna.
Vetenskap och kultur
Enligt stadgarna ska samfundet stöda kultur och vetenskap på svenska i Österbotten. Man måste inte vara verksam i Österbotten för att få stöd, men någon koppling bör man själv eller ens forskning ha till regionen. Inte heller språket är helt avgörande, eftersom samfundet får in en del ansökningar på till exempel engelska.
– Vi stöder många doktorander och en del postdoktoriala projekt, i regel för 3-6 månader.
På kulturområdet försöker samfundet ge stöd till både större och mindre projekt, från litteratur och musik till teater och dans. Också den regionala rättvisan beaktas.
– Vi är också proaktiva med specialutlysningar om vi tycker att vi särskilt vill understöda något visst kulturområde. En återkommande princip är att vi inte ger verksamhetsbidrag utan stöder klart avgränsade och välmotiverade ändamål.
Startade som folkrörelse
Svensk-Österbottniska Samfundet startade i tiderna som en folkrörelse bland ledande personer i Vasaregionen, med syftet att stärka det svenska i Österbotten. Det skedde under en tid när landskapets framtid uppfattades som oviss och då det inte fanns någon högre utbildning i Österbotten, och inte heller några starka kulturinstitutioner.
– Om Harry hade sett hur läget ser ut idag hade han säkert varit rätt nöjd med all den högre utbildning och forskning och det rika kulturliv vi har i Österbotten. Man kan säga att hans dröm på många sätt har gått i uppfyllelse, konstaterar Björkgren.
Det som har förändrats radikalt på de drygt 100 år som samfundet funnits är att det offentliga idag tar ett större ansvar för att finansiera kultur och framförallt vetenskap och utbildning.
– Samfundet kan fortfarande bidra genom att ytterligare vitalisera det som uppnåtts. För att ta ett exempel: utan våra stöd skulle doktorander och forskare ha betydligt sämre förutsättningar att delta i internationella konferenser och nätverk. Arvet från Harry ger fortfarande ringar på vattnet, säger Björkgren.
